Redan som tonåring drogs Akram Monfared Arya till orden. Skrivandet blev ett naturligt sätt att uttrycka tankar och känslor som inte alltid var enkla att formulera högt. I början av 1970-talet började hon skriva dikter, i en tid präglad av både personlig och samhällelig förändring.
Hennes poesi speglar ett liv mellan kulturer, landskap och erfarenheter. Den bär spår av minnen och längtan och rör sig kring teman som identitet, tillhörighet och frihet. Texterna är både personliga och allmängiltiga, med en närvaro som talar till den som mött livets motstånd men funnit styrkan att fortsätta.
Kärlek, exil, förlust och hopp återkommer som centrala motiv. För Akram är skrivandet inte enbart ett uttryck, utan också ett sätt att knyta samman erfarenheter - hennes egna och andras – och skapa en gemensam förståelse genom språkets kraft.
I november 2005 publicerade hon sin nionde bok, A Song of Love, en samling dikter skrivna på engelska. Boken speglar reflektioner kring existens, evighet och kärlekens bestående kraft. Genom att skriva på engelska öppnades möjligheten att nå en bredare, internationell publik, samtidigt som den poetiska rösten behöll sitt känslomässiga djup.
Många av hennes dikter har publicerats i samlingar, tidskrifter och antologier, både i Iran och internationellt. I översättning når hennes poesi nya läsare, men bevarar alltid sin innerlighet och sitt uttryck.
För Akram Monfared Arya är poesi inte bara en konstform, utan ett sätt att bevittna livet - att ge röst åt det osynliga som formar människans inre värld och att skapa mening i det som annars riskerar att gå förlorat.